Anatomi muskelsystemet

Skelettmusklerna bildar tillsammans med skelettsystemet en funktionell enhet. Det finns ungefär 650 enskilda muskler som åstadkommer skelettdelarnas rörelser och kroppens förflyttning samt medverkar till att hålla kroppen i upprätt ställning. De medverkar vidare i andningsfunktionen och samverkar med bukorganen genom att åstadkomma volym- och tryckvariationer i bukhålan som t.ex. vid krystning. Det är endast den tvärstrimmiga skelettmuskulaturen som är viljestyrd. De övriga regleras (vanligtvis) automatiskt och hitt hör:

• glatt muskulatur som finns i kärlväggen och i inälvorna.
• hjärtmuskulatur som finns i hjärtat.

Muskelvävnaden utgör 40-50 % av en vuxen människas vikt. Största delen av muskelvävnaden utgörs av muskelceller som kallas muskelfibrer på grund av deras långsträckta form. Muskelfibrernas primära funktionella förmåga är att kunna förkorta sig, kallas kontraktilitet. En muskel kan bara kontrahera sig (förkorta sig). Muskelfibern är mellan några mm upp till 10 cm långa. De är mycket tunna celler (50-150 mikrometer) som fäster via bindväv (till exempel senor) vid ben eller hud. Hela skelettmuskeln fäster in i skelettet med en sena i vardera ändar. Senan är invävd i benhinnan, periostet, och sentrådarna tränger in i benvävnaden. De ger därmed en mycket stadig förankring av muskeln i skelettet.

Observera att en muskel kan aldrig pressa eller trycka utan bara dra ihop sig, kontraktion medan en aktivitet i vardagen eller i idrottssammanhang kan vara en press. Exempelvis kan du göra trycka händerna framför kroppen putta något eller någon framför sig så att blir tryck eller press aktivitet men musklerna som gör ledrörelse i armbågledens och axelleden dra ändå ”bara ihop sig”.

Musklerna i extremiteter kallas den proximala fästet för muskelns ursprung, origo, och den distala ändan för fäste, insertio. Den proximala ändan är oftast orörlig eller fixerad vid muskelns kontraktion. Hos bålens muskler är principen densamma.

I en skelettmuskel skiljer man på caput (huvud), venter (buk) och tendo (sena). Flerhövdade muskler benämns efter antalet huvud som ingår i muskeln t.ex. biceps (bi = två, ceps = hövdad). Triceps är trehövdad och quadriceps är fyrhövdad.

Kunskapsnivå för massörer och massageterapeuter

Följande ska du som massör kunna:

• Vad har muskeln för funktion? Kan du visa vilken eller vilka ledrörelser som sker och vad heter dessa rörelseriktningar?
• Vilken är muskelns ursprung, muskelbuk, fäste och fiberriktning (ska även visas)?
• Hur ligger muskeln topografiskt? Är den ytlig, djup, ovanpå vad eller under vad?

Som massageterapeut måste dun även har fördjupade kunskaper i muskelanatomin och då ska du även kunna:

• Vilka muskler som gör en viss rörelse så kallade synergister?
• Vilka muskler som har den motsatta funktion i en viss rörelse, så kallade antagonister?

Muskler att ha god kännedom kring

Bål, nackens och skallens muskler
Mm Erector spinae
M Latissimus dorsi
M. Rectus Abdominis
M Pectoralis minor
M Suboccipatelse (Nackrosetten)
M Sternocleidomastoideus
Mm Scalenii
M Trapezius
M Levator scapulae
Mm Rhomboideii
M Masseter
M Temporalis
M. Serratus Anterior
M. Quadratus lumborum
M. Obliquus externus och internus abdomnis

Nedre extremitets muskler
M Gluteus Maximus
M Gluteus medius
Höftledens utåtrotatorerna (med piriformis)
Hamstrings (Biceps femoris, Semitendinosus, Semimembranosus )
Höftledens adduktorer
M Quadriceps Femoris (med Rectus femoris)
M Sartorius
M Tensor Fascia Latae
M Triceps surae
M Tibialis anterior
M Fibularis longus och brevis

Övre extremitets muskler
M Pectoralis major
M Deltoideus (pars ventralis, p. medialis, p. dorsalis)
M Supraspinatus
M Infraspinatus
M Teres minor
M Teres major
M Latissimus dorsi
M Biceps brachii
M Triceps brachii
M Brachioradialis
Underarmens dorsala muskler
Underarmens palmara muskler